Vägskäl

Har du någon gång kännt att du har för många valmöjligheter? Som en tämligen ung, frisk och självständig kvinna finns det så oerhört många val i livet. De flesta av mina kriser härrör sig till detta faktum. Att jag sedan vill äta kakan och ha den kvar gör inte saken enklare. Att välja en väg är att välja bort andra. Jag vill ju så gärna flanera fram på alla vägar, se allt, göra allt och vara allt. En övermäktig uppgift även för mig. Tänk om något allsmäktigt väsen, kanske tandfen eller skogens största träd, kunde viska till mig vad som skulle göra mig allra lyckligast.
Jag har gått på bluffen (?) att alla andra är så lyckliga och helt på banan med sina liv. Vad skall jag göra med mitt? Jag kan ju faktiskt göra precis vad jag vill, det är nog det som skrämmer. Eller skall jag säga, konsekvenserna av dessa val.

Med detta menar jag inte att jag önskar mig tillbaka till 1800-talet när en kvinnas uppgift var att gifta sig och skaffa barn och alternativen obefintliga. Vet inte riktigt vad jag vill säga med detta inlägg annat än att jag önskar att jag vore 10 år yngre men ändå hade erfarenheten och upplevelserna från idag med mig. Då hade jag kunnat jönsa omkring och krisa fritt ett tag till utan att faktiskt ta ett grepp om min framtid och styra kosan rätt i nästa vägskäl riktigt ännu.

Facit anyone?