Stockholm i december

En tur till Stockholm blir det innan jag emigrerar. Jag har bokat 1:a klass och gör min sista resa till huvudstaden på ett tag ståndsmässig :) (billigare än 2:a klass dra på trissor).

Fredag den 1 december klockan 20:50 startar partajet och söndagen den 3 december klockan 19:15 slipper ni mig för ett tag framöver.

Någon som kan tänka sig att husera mig? Jag lovar att duscha... och så kan jag dansa också!

Norgebesök

Nu har jag besökt denna lilla plats, sista anhalten innan Canada västerut, som skall bli min nya hemstad.

Det är en liten stad, något annat skall jag inte måla upp den till men den har allt man behöver. Strandpromenad, pubbar, restauranger, bio, fik, köpcentrum, H&M (2 st!), badhus, högskola, sjukhus och en liten promenadgata med butiker. Det regnade och var grått men det kan ju ha med årstiden att göra. Stan är inte så spännande men jag älskar havsutsikten från A:s fönster och den stora behållningen är människorna. A:s kollegor är jättehärliga, inbjudande, intresserade och välkomnande. De ville bara att jag skulle trivas och känna mig som en i gänget. Några av tjejerna, de är inte så många i ingenjörskretsar, har startat ett kvinnligt nätverk som jag kan ansluta mig till. De gör mycket saker ihop och ses flera dagar i veckan och spelar spel, promenerar, idrottar och mycket annat. Det kändes lite glorifierat som att komma in i en familj. Alla är ju medvetna om stadens litenhet så de hittar på egna saker att göra och tyr sig till varandra. Sen är det ju en speciell typ av människor som generellt tar beslutet att flytta till denna lilla stad i Norge. De är 25-30 år, singlar, mer intresserade av kajaking/segling/vindsurfing/orientering/fotboll mm än de är intresserade av teater och coola klubbar om man säger så. Då flyttar man inte dit.

Efter att mobilen ringt hysteriskt hela helgen ville jag bara stanna kvar, köpa ett regnställ och aldrig åka hem till jobbet och stressen igen. Alternativet att stanna i Götet finns inte. Jag säljer och flyttar.

Jobbsökandet kan bli tufft men eftersom jag är helt inställd på att sakta ner, ta ett mindre profilerat jobb och prova att arbeta 36,5 timmar (jepp Norge) i veckan i stället för 50 får det gå som det går. Svenskar är populära och jag skall väl snart få klämm på språket. Får ta cv-pärmen under armen och knacka mig runt när jag kommer upp helt enkelt. Träffade en rekryteringsfirma och även om de mest handhar tekniker och ingenjörer till industrin var rekryteraren positiv även om jag förstår att pr-joben finns i Oslo och inte Haugesund.

Så det var en kort resumé, det känns bra, ingen kris ännu. När jag börjar gnälla, får lappsjuka och pratar om att det var nog inte så illa på byrån ändå vill jag dock att ni alla påminner mig om hur illa det var, man glömmer ju så lätt.

Stora kramar!

Go Norge

Nu jäklar bär det av. Imorgon flyger jag (oväder eller ej) till min nya hemstad Haugesund. Är galet nervös och spänd av förväntan. Rapport följer!

Förresten, är det ngn som vet en kille som vill gå danskurs med gänget från Lets Dance i Stockholm nästa vecka så har jag 6 platser kvar. Gratis är det, jag behöver fylla upp med karlar nämligen. Tid 10-11 och 16-17, måndag till fredag.

Ring mig på mobilen.

Gôtt är det!

Helgen stundar och jag ser fram emot vila och kalas. Idag blir det en snabb 5 kilometer efter jobbet uppe i Skatås (jag går, en dam springer aldrig ;)), sen blir det filmkväll med lång blondin vid namn CC.

Lördag morgon startar klockan 10 med Hornbachbesök, promenad och spotlight jakt med annan lång blondin, K.
Svida om till galadress och sedan middag i F:s enorma våning i Vasastan. Skumpan brukar glittra från kristallkronorna redan klockan 21.Ser fram emot det!

På söndag skall det tvättas och kollas på tv. Inget annat. Gilbert och jag skall hänga hela dagen och kanske vägra annat än pyjamas.

Najs eh?

Jag behöver lite råd

Jag skall sälja min bostadsrätt i Göteborg och kan inte riktigt bestämma mig om jag skall leta i djungeln av mäklare eller sälja själv. Någon som har tips?

Förbannat sur

Jag har en spricka i mitt fönster. Är det en sur fågel som lekt kamikaze-pilot och störtat med nosen före eller en sur unge med luftgevär. Inte vet jag men lägenhetens största fönster måste bytas och Krisarn är 3000 spänn fattigare. Till på köpet har föräkringsbolaget Moderna Försäkringar (akta er för dem) lurat mig. Självrisken är inte alls 1500 spänn som det står i försäkringsbrevet utan i någon liten klausul i den 1000 sidiga villkorsbeskrivningen står det att "byggmaterial" (som fönster tydligen är) har en självrisk på 3000 kr i stället. Här går man och tror att man är försäkrad och safe men icke sa nicke.

Jävlar anamma vad jag är förbannad!!!!

Nya kriser!

Nu är det ingen återvändo!
Jag skall lämna nära och kära, kompisar och familj.
Jag skall flytta till en lite håla och vara beroende av någon annan.

Skall jag sälja min lägenhet eller hyra ut den till ngn som kanske förstör den.
Skall jag sälja allt eller släpa med mig allt till Haugesund?
Skall jag skriva mig i Norge eller Sverige. A-kassa, jobbsökeri och bostadsförsäljning påverkas av detta.
Hur säljer man en bil?

Så mycket myndigheter, så mycket byråkrati att jag blir alldeles svettig.

Det är skönt att inte ha ngn återvändo men det ger bara tusen nya praktiska frågor - jag krisar!

Kort resumé

Puhh, nu är det över. Jag hann inte riktigt få fram all den kritik och alla goa lines som jag hade tänkt men jag får ändå som jag vill.

Bitchen blev lite tjurig och hade nog inte alls tänkt hjälpa till men min vd och personalchefen sa bara att det var ruskigt tråkigt, bla bla bla, men vem kan argumentera med livet och kärleken. Självklart vill de hjälpa mig på alla sätt och göra det enkelt för mig formellt och referensmässigt nu när jag sa till i god till och är villig att hjälpa dem genom att inte bara dra idag typ. Jag hade velat vara hårdare men jag föll för allt smicker och fick ju det jag vill ha. Känns jäkligt skönt att kunna vara ärlig och tala öppet om det här äventyret som upptar så mycket av min hjärna.

Förresten, stort tack alla som stöttat och peppat!!!!!
I'm nothing without you!

Om 20 minuter

... smäller det. Jag är nervös, måste kjedjeröka lite nu.

Mina mål:
bli uppsagd (för att kunna ha A-kassa tills jag hitter jobb i Norge). Goda referenser, förklara för vår VD var han får med bitchen som byråchef.

Håll tummarna!

Sett på kungstorget

undefined

Fuckoff

Fick en fråga som jag kanske måste klargöra. Nej jag har inte sagt upp mig, men jag gör det på fredag. Vi har fått en ny byråchef i Götet. Ingen mindre än kärringen herself (ni vet vem jag menar) skall chefa här nu. Behöver jag säga att det bara gjorde mitt beslut enklare. Hade jag kunnat läsa i tebladen i min mugg hade det stått Hauge, allt pekar åt samma håll just nu. Den nya byråchefen har kallat alla till utvecklingssamtal på fredag och jag kan inte se att jag kan sitta igenom det och höra planerna för framtiden utan att säga som det är. Jag har nu i en veckas tid myst och gottat mig över detta möte när jag äntligen säger upp mig. Sweet!

Eller som min underbara kollega M sa på kickoffen i helgen. Krisarn, detta är fan ingen kickoff, för dig är det en fuckoff!

Det gick vägen

... överlevde konferens, attraktiva kollegor och fri sprit. Det känns bra, jag sitter här måndag morgon efter en riktig partyhelg utan demoner.
Jag kan om jag vill, visst kan jag ju i vanlig god "mammas värderingar" säga att jag har druckit alldeles för mycket alkohol, rökt för många cigaretter och varit uppe alldeles för länge.

Äh kul var det i alla fall men självklart lite nostalgiskt och sorgligt för jag vet ju att allt kul och spännande de planerar inte kommer att inkludera mig. Kändes sorgligt att veta att det var sista gången vi festade loss ihop, sista gången jag slog chefen i poker, sista gången jag förundras över hur silikonligan faktiskt har en hjärna, sista gången jag fick se vår ledning riva skjortorna i trasor från kroppen och dansa med bar överkropp (ja det kanske jag inte är så säker på att jag kommer sakna) och mycket annat. Ibland var jag tvungen att bara luta mig tillbaka, kika runt på alla tokiga, sköna, härliga, vedervärdiga, pretantiösa kollegor och spara intrycken till den dag jag undrar varför jag tog beslutet att lämna dem.

Avskyr konferenser

30-års krisarn har vaknat. Jag skall på jobbkonferens i helgen. Visst skall det bli jätteroligt men ändå får jag lite ångest. Det brukar vara sådan sprithets på våra konferenser så det är svårt at ta det måttligt. Ja jag vet att jag är vuxen och kan bestämma själv men jag faller för tjajet och tar ett glas till. Och som de flesta säger jag så mycket dumheter när jag är full och det är trist när det är kollegor och inte kompisar med. Ger en del ångest. En gång höll jag en lång utläggning om vilka loosers tjejer är som sätter in silikonbröst. Fick sedan reda på att två av mina Stockholmskollegor har just sillisar. Hyfsat pinsamt men jag har fler liknande storys att bjuda på.

Förra konferensen smög jag runt med en cola med sugrör och drinkpinne och låtsades dricka rom och cola. Patetiskt eller hur men det fungerade i alla fall. Får nog testa det igen.

Gynekologiskt cellprov

Jag blir med några års mellanrum kallad till gynekologiska cellprovskontroller. Det låter på alla brev som att det är något som alla kvinnor i Sverige blir kallade till och även en hypokondriker som jag tycker inte det är läskigt. Men jag hör aldrig att några av mina vänner går. Är det lokalt för Göteborg? Blir ni kallade? Borde det vara en hemlis?

Undersökningen görs för att förebygga livmoderhalscancer som tydligen är vanligt men som går att behandla om den upptäcks tidigt. Ett enkelt prov görs var tredje år för att se om det finns cellförändringar.