Nya (laxmacke)problem

Eftersom jag har två veckor kvar på jobbet börjar jag så sakteliga fasa ut mig. Jag avslutar projekt, skriver offerter (som någon annan får genomföra) och lökar omkring. Det är nytt för mig men jag får verkligen anstränga mig för att hitta meningsfulla saker att göra. Jag är på ett lysande humör och idag kavlade jag upp ärmarna och städade ut kylen på jobbet under de ljuva tonerna av min egen röst.

Får riktigt dåligt samvete när jag ser hur mina kollegor sliter sitt hår som jag gjort så många gånger innan. Erbjuder mina tjänster som en glädjeflicka på Reperbahn men får sällan napp. Får höra att jag skall njuta av lungnet och vila på mina lagrar. Så det gör jag. Ser hur skeppet nästan kantrar omkring mig - men skiter i det. Ville de inte lyssna de senaste tre åren lär de inte göra det nu.

Rensar bokhyllor och lådor, gör flyttgrejor, lägger näsan i blöt och går tidigt. Nu ser jag bara fram emot att konsekvenslöst säga ärligt till alla vad jag tycker på julfesten i Stockholm den 14:e som blir min sista dag.

Ut med en smäll!