Det gick vägen

... överlevde konferens, attraktiva kollegor och fri sprit. Det känns bra, jag sitter här måndag morgon efter en riktig partyhelg utan demoner.
Jag kan om jag vill, visst kan jag ju i vanlig god "mammas värderingar" säga att jag har druckit alldeles för mycket alkohol, rökt för många cigaretter och varit uppe alldeles för länge.

Äh kul var det i alla fall men självklart lite nostalgiskt och sorgligt för jag vet ju att allt kul och spännande de planerar inte kommer att inkludera mig. Kändes sorgligt att veta att det var sista gången vi festade loss ihop, sista gången jag slog chefen i poker, sista gången jag förundras över hur silikonligan faktiskt har en hjärna, sista gången jag fick se vår ledning riva skjortorna i trasor från kroppen och dansa med bar överkropp (ja det kanske jag inte är så säker på att jag kommer sakna) och mycket annat. Ibland var jag tvungen att bara luta mig tillbaka, kika runt på alla tokiga, sköna, härliga, vedervärdiga, pretantiösa kollegor och spara intrycken till den dag jag undrar varför jag tog beslutet att lämna dem.