Kontrolltornets kamp

Usch jag blev själv deprimerad av att läsa om mina nojor i förra inlägget. Allt är sant och jag har mer liknande inslag i mitt liv att bjuda på. But it aint all bad faktiskt. Jag är ju emellanåt, för att inte säga oftast, en ganska glad skit. Visst jag har issues, 30-års kris och mycket annat det kan jag inte förneka. Det är när kontrolltornet tappar spakarna över min person som jag mår dåligt.

Det är skönt att inte vara ensam om exempelvis alkonojor. När snygga, smarta och definitivt icke-alkoholiserade vänner känner samma sak kan ju inte jag vare helt ute och snurra. I helgen var jag på praktkalas i goda vänners lag och inte en ångestgnutta dagen efter. Kändes konstigt men skönt. Det är när jag har koll på mig själv och vet att inget dumt kan ha hänt som en fylla kan kännas rätt bra. Men jag skall inte förneka att det skulle kännas bra att ha det så jämt.

Så för att avsluta alkisdebatten kan jag meddela att hela mitt kompisgäng i stan där jag bor bestämt sig för en vit månad i februari. Tänkte hänga på, kan bli lite kul att hitta på andra grejor att göra när nu alla kör samma race. Att februari är årets kortaste månad måste ju bara vara en välplanerad slump...